* notera: Dessa artiklar har publicerats i Resumé typ 1999 och en gång i tiden låg de på Adland under 'adrants' men nu när jag har byggt om tycker jag att det som jag skrev på svenska borde ligga här.

"I want the credit!"

Idéer kläcks inte. De finns redan överallt. Hur skall man annars förklara att så många kommer på liknande idéer samtidigt? På stora byråer har jag sett hur ett uppdrag lösts på nastan samma sätt av olika kreatörer oberoende av varandra.

Det finns inget nytt under solen egentligen. Det gäller bara att hitta idéerna, att adoptera dem och adaptera dem. Du är bara fosterförälder tills de har vuxit färdigt. De ligger som bär i skogen och väntar på att bli upptäckta. Alla hittar en bra idé minst en gång i sitt liv, som kreatörer är vi professionella bärplockare och drar hem hinkvis varje dag. Vi hittar så många för att vi ser saker annorlunda. Vi tar inspiration från tidningar, böcker, saker på stan och nåt genialt som sambon råkade muttra over morgontidningen.

Så egentligen är inte idén din.

Men visst, efter att ha svettats över layouten under långa nätter och heta debatter för att få allting precis så rätt, så blir den din.

-"I want the credit" skriker du som Dustin Hoffman i Wag the Dog, och det ar självklart att du har förtjänat den. Så har även assistenten, projektledaren och alla andra inblandade rakt ned till receptionisten.

Så självklart stoltserar byråer med sina namn i övre högra hörnet på sina alster. Men varför dra gränsen där? Sätt ut namn och telefonnummer pa alla inblandade när vi ändå är i farten. Ära den som äras bör och glöm inte bort assistenten som säkert hjälpte till.

Som stolt fosterförälder kan du peka på det färdiga resultatet och säga, jag hjälpte till att få den idén att växa. Men varför dra gränsen vid bra idéer?

Varför inte sätta ut namn på alla kvart-i-fem-på-fredag-idéer, kassa kundkompromiss idéer, och idé-torka-idéerna? Eller den alltför vanliga "jag såg nåt ballt i en gammal Archive''-idéerna?

Varför inte ha en prisutdelning för årets sämsta idéer? Noll-ägget. Dagen du jobbar lika hårt på dina dåliga som dina bra idéer, dagen du behandlar varje uppdrag som om det vore din sista chans att göra något bra, den dagen förtjänar du all ära du kan få.

Var en bra fosterförälder för alla dina idéer.