USCH vad arg jag blir! Jag har kärat ned mig i ett par soffor och förra gången det begav sig budade jag mot nån annan typ i en timme och fyrtiofem minuter (kolla alla bud under länken) efter "auktionslut" mot någon som senare bestämde sig att de inte ville ha fåtöljerna trots allt. AARGH!

Så idag har jag vankat som en katt kring het gröt och haft fingrarna på "buda" knappen hela dan. Inte på humör att möta någon igen som budar emot med en sekund kvar i timvis, så jag väntade och räknade ned och tryckte på knappen då det var minst trettio sekunder kvar (dessa screendumps är tagna efter att jag gått "bakåt", då man inte har tid med screendumps mitt i en budgivning, såklart. Notera att det finns tid kvar fortfarande även efter jag har gått bakåt i webbläsaren!) Varför väntade jag undrar ni? Som sagt, förra gången det begav sig så höll budandet på i evigheter så jag har "lärt" mig nu att man skall buda i sista jävla sekunden. Tack för den lektionen Lauritz. Jag brukar faktiskt inte göra så.

(större bilder om man klickar)

Tid kvar! Hoppla! Jag tryckte på knappen och den reagerade inte, jag tryckte febrilt igen och kippade efter andan. Reaktion!

Ja, ja, jaaa bekräfta maaan, *klick klick klick* Snabba på!

Slut!? Vafarao?

Om det nu är så att den där nedräkningen är en fejkad liten javagrej och inte egentligen stämmer borde de göra sig av med skiten. Jag ringde nämligen Lauritz och berättade vad som hände men dom förklarade att nedräkningen inte stämde, utan att det var när sidan laddas om som man skall kolla på, om jag förstod herrn rätt.

Inte första gången saker jag velat ha har dykt upp igen på budgivning heller för den delen, det är synd att jag inte sparat alla länkarna för det har funnits minst fyra olika saker som gått på flera auktioner. Det är också lite trist, visst är det bra att man kan ångra sig men lite tjatigt om man som jag letar möbler och plötsligt dyker det jag förlorade i förra veckan upp igen på budgivning, medan jag är upptagen med att buda på mitt "andrahandsval". Så är det väl med auktioner, tråkigt. Skulle vara lite mer logiskt om den näst-högsta budgivaren fick första tjing.

Det räcker tydligen inte med förfalskade tavlor, och uppenbara kopie-klockor, samt ihärdiga rykten om att Lauritz egna anställda budar "upp" priser på varorna, man skall tydligen ha ett knackigt interfejs också. Bra rutet skräpitz. Jag är så förbannad jag vet inte vad just nu. Skickade skärmdumparna till Lauritz, men inget svar får man heller - vore ju liiiiiite trevligt att få någon förklaring på varför jag fortfarande har tid kvar på min skärm då auktionen tydligen är över i alla fall. Men det skiter väl fulitz i. Lauritz you suck. Jag som höll på och möblerade hela lägenheten med prylar från Lauritz i malmö, nu slutar jag med det för vem fan orkar liksom. Aaarrrrghh.

En av mina första kunders produkt numera säljs i auktionhus som kuriosa. Microbike till salu på Lauritz. Oj, den kom och gick rätt fort i början på nittiotalet, och jag kommer alltid att skylla på den usla reklamen.

Jag hade rätt kul med den kampanjen. CW'n som jag skulle jobba med travade fram till mig en dag och hade lite papper med utkast och idéer på. Hon hade ett helside-förslag som visade en teckning på en söt ledsen cykel under en lyktstolpe på natten med rubriken "Cyklar blir också mörkrädda" samt med brödtext som förklarade det praktiska med att kunna ta in sin cykel på natten. -"Kan du kanske art directa upp den här lite" sa hon "det behövs inte så mycket" och hon menade nog inget illa med det men jag blev mörkrädd.

AARARRgh! Lauritz har haft ovanan att bygga om sin hemsida mitt i natten - vilket är den enda tiden jag kan klicka runt på måfå nuförtiden, och igår såg jag en vas jag gärna ville bjuda på men så vips blev klockan ett och deras sida togs ned. Jag gick och la mig och hoppades bjuda så fort lillfröken lagt sig att sova middag. Nu när jag ser samma vas igen är den självklart såld, till ett urbilligt pris. Det svider.

Fast å andra sidan är ju det en del av det roliga med auktioner. Rätt tid, rätt plats och en del fynd att finna, så grattis till vem du nu var som vann, det var den tuffaste kinesiska vas jag sett. Det tråkiga med Lauritz är automatbjuderiet. Jag bjuder över på rent jävelskap när jag upptäcket att någon lagt in ett automatbjud emot mig. Priset går upp upp upp, och datorn bjuder bara vidare. Till slut får dom sin pryl, men dyrt. heh.