1) Den inavlade-exhibitionist-kreatören. Du gick ut en känd skola kanske fyrå år sedan, hela din årskull poserade nakna på vykort i bästa kejsarens nya kläder stil eftersom ni inte hade något att dölja, eller var det visa? Ni dansade nakna och diverse annat på köksborden på klassfesten som slutade i en orgie. Ni har alla bra jobb inom samma kvarter, köper alla era kläder inom samma kvarter, äter all er mat inom samma kvarter, och ingen vet vem pappan är.
2) Nepotist-kreatören. Ni har samma efternamn som en redan känd CW eller AD i branschen eller är helt enkelt partner/älskare till en Creative Director som är bästis med din Creative Director. Silverskeden i din mun är av överdragen hyckleri. Du spenderar hela dagarna med att kolla på 'Shots' , fotografers portfolios och studenters portfolios, norpar idÈerna och kallar dem dina egna eller 'sammanträffanden'. Du spenderar dina helger på museer och gallerier som serverar gratis vin sökandes inspiration. Du ringer resume så fort du bryter tån, med ditt efternamn blir detta en mycket viktig nyhet. Du säger i alla intervjuer att 'jo visst hjälpte det att jag har mamma/pappas efternamn när jag började i branschen, men så fort man kommer in måste man prestera och är man inte bra åker man ut som alla andra' och lever under missuppfattningen att det finns bara 'bra' människor i branschen och förstår inte att det svåraste att göra är just att 'komma in'.
3) Den galna-renässans-kreatören. Du jobber ena dagen på en byrå och nästa dag som popstjärna. Allt du gör är galet, allt du gör är kreativt, gallerier ställer ut din smutstvätt. När du stängs in på en byrå övertygar du CD'n att skaffa en flygel så att du kan få utlopp för din kreativitet och driva kunderna och kollegorna till vansinne. Du byter karriärtitel oftare än vad andra byter underkläder, och försvinner med jämna mellanrum för att jobba på hemliga projekt i stil med en symfoni om den moderna världen. Du hoppar hage mellan byråer men landar alltid på fötterna. Sena fredagar pratar du om att skaffa en båt och bo på en ö i skärgården, eller kanske ett torn i Skottland, eller möjligtvis en söderhavsö och skriva musik/bok/filmmanus eller ett ballt nytt dataspel.
4) Den lata-kreatören. Du larvar in på jobbet vid elva, tar långlunch och snavar hem innan fem. Du har arbetat på en kvarts sida fack press-reklam i fyra veckors tid. Du lämnar över allt ansvar på din Copywriter/Art director. Du har blivit mästare på att se upptagen ut genom att knacka hårt på ditt tangentbord och stirra allvarligt på din dataskärm. Du går på alla möten som finns, även om det inte är för dina kunder, för att dricka kaffet som någon annan har gjort. Du är osynlig och du gillar det.
5) Den charmiga-kreatören . Du tar två månaders ledigt och hamnar i Goa, utan att berätta det för din byrå. Du återvänder med en drogdimma i hjärnan och konfronterar din CD som du lyckas övertyga att ge dig dubbla din lön och ge dig tredagarsvecka. Du producerar en kampanj om året, vanligtvis en tv-kampanj. Du insisterar på att flyga in den bästa regissören ni kan få så att det glassar över det faktum att det inte finns någon som helst idÈ bakom din kampanj. Du vinner massor med priser, och dubblerar din lön igen. Du och din CD är bästa vänner, inte för din talang utan för att du matar honom med billiga droger.
6) Den tomma-tunnan-kreatören. All du gör är banbrytande. Allt du gör är högljutt. Du har planer, stora planer, massor med planer. Du har ändrat ditt namn till Mega Superstjern så att det syns mer i media. Din lön är lika stor som din mun. Du skrattar åt dina egna skämt, du är en vandrande kliché och du tror fortfarande att hästsvansar på män är 'på'. Du smäller i dörrar, slår nävarna i bordet och kastar datorer ut genom fönstret men bara om en fotograf råkar vara i närheten. Du håller antingen på att regissera eller skriva din första långfilm och pratar just nu med ett produktionsbolag i LA som vill köpa rättigheterna, men_ scchhh_, sprid inte ut det.. Du har inte haft en enda bra idé sedan du var sex år gammal. Du går på varje prisutdelningsshow som finns, du sitter med i juryn på varje pris som finns. Du säger högt att du inte tycker priser är så mycket att hurra för, trots att du har byggt om gästrummet till ditt troférum. Du har noll talang, vilket du vet nånstans djupt inom dig, så du skriker ännu högre för att överrösta detta.
7) Den förtidspensionerade-kreatören. Du har arbetat på samma byrå i åtta års tid. Du minns den gamla goda tiden då kunder faktiskt köpte dina förslag. Du får ibland chansen att göra en kampanj med shoppingvagnsreklam för toalettrengöringsborstar. I din bok har du en lättöls-kampanj som du gjorde för fem år sedan och fick pris för från bryggerijournalen. Du bär en permanent 'skit händer'-min. Du svettas cynism.
8) New-Age-kreatören.Du arbetar i en byrå med fyra andra människor, er byrå är belägen i en ombyggd atombombsbunker, men ni gillar inte att kalla det för en byrå, det är mer en kreativ cell. Fast personligen tycker du att det är inte kreativt nog utan du kallar det för en kreativ amöba. Du gör inte bara reklam, utan också videos, teaterrekvisita, jättesajter,bakar kakor och sätter upp 'workshops' för huliganer i nåt kallt hus. Du undviker traditionella media och traditionell reklam till varje pris, och föredrar att klä in hus med tygposters i värsta Cristo-stilen. Pengar är inte viktigt, ärlighet är viktigt. Du använder ordet 'ironi' straffbart ofta. Du tycker att arbeta vid skrivbordet är på tok för begränsande och föredrar att arbeta när du svävar ovanför cosmos. Du får alla dina idÈer genom dina drömmar. Du vänder på idÈer så ofta att du blir yr och svimmar.
9) Salongskommunist-kreatören. Du föddes på Östermalm men flyttade till Söder. Du hennafärgar ditt råttblonda hår. Du gör enbart reklam med svart-vita grovkorniga foton av svältande barn för röda korset, mot landminor eller för LO. Du använder bara riktiga arbetare i din reklam, såsom lastbilschaffisar och rörmokare, inte för att det ser bättre ut utan för att då känner du dig överlägsen. Du tar tunnelbanan till jobbet trots att det står en BMW parkerad utanför din minimalistiska vindsvåning på Mosebacke. Det närmaste du har varit till det verkliga livet var när du gick till jobbet utan rakvatten.
10) Cap-läsar-kreatören. Du har lyckats övertyga jobbet att skaffa en prenumeration på Cap som din enda bonus. Man hittar dig ofelbart bakom din dator på söndagar och vanligtvis också på lördagseftermiddagar. Du håller ihop alla projekt på ditt kontor som scotch tejp, men är lika osynlig i din chefs ögon. Du drömmer att det en dag skrivs om dig i CAP... Men vänta ett tag, det gör det ju nu. Dina femton sekunders berömmelse är över.
_* notera: Den korta versionen av denna text fanns i Cap&Design nr 6/98 och en gång i tiden låg de på Adland under 'adrants ' men nu när jag har byggt om tycker jag att det som jag skrev på svenska borde ligga här. Finns även en engelsk version på Adland ["Pigeon Holed"]
