Browse By

Mjölk ger starka barn….

Ibland undrar jag om inte journalister och copywriters ser det som sin uppgift här i sverige att slakta sitt egna modersmål. Med så många sakfel, direktöversättningar och andra misstag som jag ser och hör dagligen börjar jag nästan att tro på en sammansvärjning.

“Nobody doesn’t like Sarah Lee” är en ganska berömd slogan, och helt felaktig engelska. Men det var det som var poängen. Visst finns det tillfällen då textförfattare kan leka med språket och skriva inkorrekt svenska för att göra bättre reklam. “Mjölk ger starka ben” går ju att skriva, men “Mjölk ger starka barn” är inte korrekt, men vad gör det när de utvecklar en sådan gammal klassisk slogan? Tyvärr ser man sällan någon innovativ förvrängning av svenska, bara hejdlösa fel.

Jag får rysattacker då jag hör hur en kvinna på TV glatt annonserar att hon slipper tänka på att “jag har mens hela tiden” när hon använder Always. Stackars kvinna! Har hon verkligen mens hela tiden? Vore det inte lämpligare att uppsöka en läkare än att byta trosskydd? Fast Always måste vara något slags mirakelmedel, eftersom i en annan reklamfilm konstaterar en kvinna att hon “mår bättre på grund av draj viv”. Inte tack vare. Jag skriver dry weave som hon uttalade det, i reklamvärlden uttalas saker annorlunda. Jag har lärt mig via tv-reklamens tjat att man uttalar Elsèvé “ällsävv”. Men varför har de då stavat det med olika E om de skall uttalas på samma sätt, och dessutom som Ä? Det finns uttalningsregler specifika för just reklamfilm; Draj vivv, ällsävv, Palmållivv, Åil åff Juläy.

I en tvättmedelsreklam konstaterar de att; “I oberoende europeiska undersökningar visade de sig att ledande kompakta tvättmedel lämnade spår efter sig”. Skandal! Inte nog med att det inte tvättade rent som tvättmedel bör göra, det lämnade dessutom spår efter sig! Fotspår? Vad talar de om? Är det bara jag som märker alla dessa fel? TV-reklamen skriker ut absurdheter som ” ägg och hjärna på svarta kläder!” Jag förstod sedan att de menade “ägg och gärna på svarta kläder”, och blev ännu mer konfys, vill kvinnan ha ägg på sina kläder? Gärna? Vad är det bra för?

Nu kan vi inte skylla alla dessa missar på en slarvig textförfattare, ofta är det kunder som fördärvar i just dessa fall av dubbade euroreklamfilmer. Trots att textförfattaren som översatte alla Procter&Gamble’s reklamfilmer påpekade att om man skall säga ett ord på svenska som är sammansatt av tre ord så måste man ha ett ‘S’ mellan de två första och det tredje ordet, det heter alltså “Vittvättspulver” och inte “Vittvättpulver”, lyssnade P&G inte på det örat och spottar än idag ut filmer med helt felaktig svenska. Som tur var hann textförfattaren förhindra att pampers tagline blev “för torrt och glatt barn”. Glatta bäbisar är lite krångliga att byta blöjor på, då de halkar iväg. Det är inte förbehållet ‘euroreklam’ att göra såna här fel, missar sker även i ‘bra’ reklam. I en affisch som platsade i Resumé i december lyder rubriken:” Årets julklapp behöver mat, vatten och omtänksamhet. Och det är inte en Tamagotchi”. Jag undrar om det är bara jag som lärde mig i skolan att man aldrig får börja en mening med ‘och’. Skulle rubriken vara sämre utan ‘och’? Personligen tycker jag att den sistnämda versionen platsar minst lika bra i Resumé, om inte bättre. Journalister är inte bättre än att de också skriver direkta sakfel dagligen i dagstidningar. Rubriker som ” Beväpnade rånare band familj i sitt hem” får mig att fråga vad sjutton familjen gjorde i rånarnas hem. Sa pappa: “Kom nu ungar hälsar vi på våra grannar de beväpnade rånarna lite va? Det blir väl skoj?”.

Kan inte dagstidningarna återanställa alla korrekturläsare som de tycks ha avskedat?

Jag kan absolut inte läsa Expressen, och då framförallt inte Expressen Fredag på grund av en vissa kåsörers språkbruk, eller skall jag säga missbruk? “Sitter på McDonald’s och delar bord med en pappa och hans två söner. Det är väldigt trångt och den yngsta sonen välter ut sin stora cola och hela ens arm blir dyngsur och man ler och säger ‘det är lugnt, det är okej jag lovar’.” Vem sitter på McDonalds? Borde det inte stå “jag sitter på..”? Vad betyder “Hela ens arm? Min arm? Läsarens arm? Jag kan inte läsa en så dåligt författad text utan att tappa tråden, intresset och humöret. Det är inte nyskapande eller vitsigt att skriva sådana fel, snarare ett bevis på ett enormt dåligt ordförråd och dåliga grundkunskaper i svenska. Jag skulle kunna säga att ‘det suger’, men för mig syftar det uttrycket på att ‘havet suger’.

Någon i branschen har hittat på att produktnamn inte kan få vara på svenska heller. Kunder betalar stora summor pengar så att byråer skall komma på smarta namn som Festis Cassis. Vad är det? När jag drack det smakade det alldeles bestämt svarta vinbär , men det kanske inte fick plats på flaskan? Hur skall det uttalas? Fèusti Căssi?

Vad är Wasa Sticks? Ett konstaterande? Jag vill inte äta något som sticks! Vad tänkte de på hos Wasa då de skakade fram namnet ‘Wasa sticks’? Var ‘pinnar’ ett alldeles för osmakligt ord? Har de aldrig hört talas om brödpinnar, fiskpinnar, lakritspinnar och glasspinnar?

Snabbköpet som har ‘crabfish smörgås’ har mist mig som kund. Jag tycker krabbsmörgås är godare. är det inte engelska eller blandat språk eller felaktig svenska så är det rena fantasi-språket, utvecklat av någon “smart” strateg någonstans. Vad är AHA- komplex? Niveas sphere-komplex? Har nivea komplex för att deras sfärer är mindre än andras sfärer? Får man komplex av hudkräm eller av hudkrämsreklamen? Vad är microfibrer som tycks finnas i alla strumpbyxor numera? På innehållsförteckningen står det ‘polyamid och lycra”, ett ganska vanligt innehåll i strumpbyxor. Ja men så säg det då. Vad kommer härnäst? Macrofibrer? är inte ‘micro’ och ‘fibrer’ lite av en tautologi? Som CD-skiva är?

Borde vi skicka tillbaks journalister och copywriters till skolan? Det skulle säkert inte hjälpa, när till och med självaste f.d. skolministern Beatrice Ask ‘bor själv’ och inte ‘ensam’.

Antingen sätter vi tillbaks prickarna på “Skanska” och “Gota Banken”, återupptar andvändningen av alla bortglömda svenska ord istället för att andvända fattiga direktöversatta uttryck som ‘det suger’ ‘webb’ ‘inlines’ och ‘mountainbajk’, titulerar oss själva med svenska titlar, eller också kan vi helt enkelt ge upp överhuvudtaget och rösta fram engelska som officiellt språk i Sverige. Det skulle förhoppningsvis få svenskarna att lära sig åtminstone ett språk ordentligt.

Alla fel utom citat i texten ovan kan vi skylla på att jag är en ordfattig Art Director. Puss!

* notera: Den korta versionen av denna text fanns i Cap&Design mars -98 och en gång i tiden låg de på Adland under ‘adrants‘ men nu när jag har byggt om tycker jag att det som jag skrev på svenska borde ligga här.

Read previous post:
För mycket reklam?

"Det finns alldeles för mycket reklam!" Krokusen blommar, solen skiner och vi strosar från tidningsbutiken till caféet runt hörnet, jag...

Close