Cap&Design, Himmel och Helvete, mums filibaba.
svenska dabitch press

Cap&Design, Himmel och Helvete, mums filibaba.

Dabitch
Dabitch

I cap och design ser man denna rubrik just nu; ÅSK WÄPPLING TALAR UT | 2008-05-08 13:06 archive Ja där ser man, jag talar ut minsann om vad jag tycker är bra och dåligt just nu. Som om det var nåt nytt. ;) Stafettpinnen skickades till mig av Kontaktmannen, som hyllade ratade skisser och hatade telefoner i HIMMEL & HELVETE | 2008-04-04 17:09. Jag skickade pinnen vidare till Per Han på Frilansbyrån, så nu har den nått Stockholm. Vi får väl se vem som får den sen. :)

Cap&Design

HIMMEL & HELVETE Här hyllar och sågar vi form av alla de slag. Den här månaden får bland annat McDonald's och Sisters veta vad vi verkligen tycker om deras reklam.

Åsk Wäppling, är en frilansande art director vars livslånga reklamfilmsberoende gjorde att hon 1996 grundade Adland, världens äldsta reklamblogg. Redan som barn var reklamfilmsberoendet tydligt. Hon lekte »sjung varumärkets trudelutt« på långa bilresor och kunde replikerna till alla Tide »ring around the collar«-filmerna på 70-talet. Hon är fortfarande övertygad om att man måste »rulla in« Juicy Fruit munnen för att det ska smaka rätt och att endast brunetter med långt rakt hår får mjäll.

McDonald’s har verkligen slagit på stort i dubbel bemärkelse med sin senaste kampanj. Jätteservetter och nu jättekaffekoppsringar. Det finns säkert några som fnyser att de nog har sett sådant här tidigare i internationella reklamtidningar, men ärligt talat hur ofta ser vi ett helt (nästan) tomt uppslag i en vanlig tidning? Det sticker ut, informerar och roar, ett perfekt hattrick. Bra gjort av DDB!

Compricer. Sluta aldrig jämföra säger den allvarliga rösten. Orden skulle lätt kunna vara ren radio, eller till och med en affisch, men i kombination med de bisarrt retro scenerna från en alternativ värld där allt är snygg-fult och musik, som skulle kunna bära filmen helt själv, hypnotiseras jag till att vänta på avsändaren vars hela affärsidé bygger på att jämföra saker. Klockrent Garbergs! Extra poäng till Malcolm Pardon/Dead Mono för musiken och Acne film för stilen.

Friends. Filmen för Friends berättar en historia om mobbning utan att ta till floskler och pekpinnar. Jag gillar både filmspråket och musiken ännu mer efter att ha sett hur barn mellan sju och elva år reagerar på den. Andaktigt tysta följer de pojken hem från skolan och lapar i sig historien. Filmen säljer inte något vi kan köpa, men trollbinder barn och manar vuxna till eftertanke när den placerar Friends »top of mind«. Helt enkelt en fin historia väl berättad av Emil Möller och Lowe Brindfors.

Jokk – Fällan. I den nya Jokk-kampanjen är strategin helt rätt, men utförandet i Fällan-filmen lämnar något att önska. Tanken tycks vara att göra en överraskande film som ska spridas över nätet. Och folk kommer säkert att skratta åt den från Litauen till Turkiet, men som fanatisk Jokkdrickare tycker jag att de har missat att det är dumt att fjärma sig från oss kunder. Att få armen avhuggen är inte direkt aptitretande och det ger mig ingen anledning att tycka jag har valt rätt märke på törstsläckaren. Ett ambitiöst stolpskott.

188 003 – Var tredje sök. Lene Alexandra sjunger en enerverande ramsa för nummerupplysningen och Könsdiskrimineringsanmälningarna trillar som på beställning in hos ERK, en händelse som ser ut som en tanke och säkert är det. Det är inte strategin hos 118 003 som retar mig, utan Lenes skor. Snälla nån, ska du köra »sexy cheerleaderlooken« måste du skaffa mer rätta skor för det där ser för hemskt ut. Att det gröna bandet över hennes ben närmast understryker hur fula skorna är hjälper inte heller.

Sisters. Systrarna Silvstedt syns just nu i en reklamfilm för Sisters. Filmen är inspelad på Häringe Slott i Nynäshamn, men i denna förfilm ser vi bara hur systrarna åker bil och trallar med till någon helt annan musik än den som hörs i rutan. Som vanligt lyckas Victoria sticka ut tungan onödigt mycket. Det är helt enkelt inte snyggt och hela filmen känns hopplöst förlegad.