In 2007, Marketing sherpa published this article. It can still be found on the web, here,and in the web archive here. Quote:

Background
Wäppling received degrees in illustration and graphic design from Parsons School of Art and Design. She has worked as an art director for companies, including Saatchi & Saatchi and Procter & Gamble. She also has written columns for design magazines, such as Resume and Cap & Design.

Circulation & Readership
Adland currently has 79,622 registered members. Wäppling says their users are: “creatives” in the ad business, tutors, professors, students, production people, planners, account executives and “quite a few people who don’t work in advertising but are big fans.” Each month, the site receives 914,436 unique monthly visitors and 4.87 million monthly visits.

About the Web Site
The site’s oldest ad is from 1958. Their content includes the largest online/offline collection of Super Bowl ads; the 35 years of commercials are accessible for a small fee. Adland has more than 39,000 spots from around the world, plus print, outdoor, interactive and any other existing media.

The site has active forums for adgrunts to discuss production of ads, working in advertising, how to get a job in advertising and other industry-related topics, including campaigns, trends and legal battles.

Members are able to upload films, radio, ambient or posters for easy posting to the homepage. Those who need Adland to digitize commercials for them are encouraged to send their reels to:

Clayton T. Claymore
KK, 505 East Main Ave, Suite 250
Bismarck, ND USA 58501

In Europe, send your reels to Wäppling.

The site also has a collection of not-so-savvy creative choices. You can check out Badland here:http://commercial-archive.com/Badland

How to Pitch Adland - 4 Tips

1. If you would like the editors to cover your post, email your work to hostmaster(at)ad-rag(dot)com, an address that allows all Adland editors (Caffeinegoddess, Clayton and Robblink) to see your email. It’s an especially smart move because they might write up an intro to highlight your spot or analyze it in all its greatness. Wäppling asks that you cover the following points in your message:

• Who created/shot the ad; what animation house was used (“all agency credits if possible”)
• What are the “facts and fun trivia,” or what are your “quirky” details? (i.e., where did the idea originate? where did they find the music?)
• What the ad is for (“client names would be nice, too”)
• Where the ad aired (“do not assume we all live in the United States”)
• When the ad aired (“the more heads-up you give us before it happens, the more likely we are to publish it on the day it does. Do not wait until the day of the event.”)

2. The most important piece of advice is to assemble as much information as possible. “If you want to lend Dabitch’s (Wäppling's) or Caffeinegoddess’ or Claymore’s ‘street cred’ that we’ve gotten over the years, a good tip is to send us a full campaign in one go,” Wäppling says. So, when sending your commercials, don’t forget about posters, radio or any other media the campaign uses.

3. It helps to build your reputation with consistently valuable uploads since site visitors pay more attention to those who have a proven track record of posting high-quality ads.

4. Be honest, reasonable and consistent. For instance, if you ask them to wait to reveal a campaign until X date or to make a commercial non-downloadable, make sure you request the same from other sites. She hates discovering that they are the only ones following your restrictions.

What Not to Do - 5 Tips

1. Wäppling cautions members not to submit their videos as YouTube films. They “have a tendency to vanish.”

2. Don’t send releases that are already “angled” stories. Instead, present all the facts in the first paragraph. Wäppling is looking for “the who, what, where, why, when and how” -- the six-fact release that “really goes a long way.”

3. Don’t make the mistake of sending a cryptic email filled with private jokes. “Too many releases try to be funny and slightly secretive so, in the end, we don’t know what’s going on. Due to time and pressure, we move on the next release.” In fact, the more detail you provide the better. Since the majority of their readers are in “the biz,” they are interested in “the hows and whys behind a campaign.”

4. Don’t make the editors work hard to access your information. Don’t send emails with word documents or PDF files attached. “Email was designed to carry text, so put your release in the email, not as an attachment,” Wäppling says. Exceptions to that rule include films, images or sound. The editors shouldn’t be asked “to download, save, double-click, wait for another program to open ... and then read” your release.

5. Never pitch enticements along the lines of: “As seen in [insert advertising magazine or blog here]” or claim that your release was published on X or Y adblog a few days ago. “Why do we want to publish old news?” Wäppling asks.

Contribute to Adland
The site accepts submissions from agencies, production houses, PR companies and ad fanatics. Adland receives ads from creators themselves and accepts commercials from any date for their archive.

Where to Meet Wäppling
For Americans, this is probably not going to happen much since Wäppling resides in Malmö, Sweden. “If you want to buy me lunch in Stockholm or Gothenburg you’ll also have to buy me a train ticket. I hop up to Stockholm on a regular monthly basis, but my day is usually full.”

She attends relevant conferences as often as time allows, but since she works full time and lectures at the University in Lund, she’s usually there as a speaker or as an award show judge.

There has been more rain in the first half of July than is normal all summer, so it's no wonder Perl has learned a new dance routine. We were warned Nu kommer ovädret (here comes the storm) sydsvenskan reported already on Friday, and Dagens Nyheter chimed in with wet predictions for the whole region today.

I'm singing in the rain
Just singing in the rain
What a glorious feelin'
I'm happy again!

I'm laughing at clouds
So dark up above
The sun's in my heart
And I'm ready for love

Let the stormy clouds chase
Everyone from the place

Come on with the rain
I've a smile on my face!

And yes, we were actually singing but it sounded more like the Doo-dloo-doo-doo-doo part the whole time. ;) She gets an A+ for effort though.

I'm sorry, but I can't help myself. I'm bringing up a little flasher with a twisted sense of humor. Bless.

"Perle, show your shirt, go on" - she looks around to check nobody will see her but me....

and FLASHES!

...then breaks down in a case of the giggles. Like anyone with a "AB/CD" shirt should. Good girl!

This is for a mate of mine who said" Dabitch dahling, I never see you these days. All the pictures of that kid of yours. What the hell are YOU doing these days? What color is your hair now?"

So yeah, there's me Dabitch at age three months and to the right Perle at the same age. Weeeeeeeeeeee! I guess I was always having a laugh. ;)

Here she is, our new star player showing skilled ball control as she dodges past her opponent with the camera and has penetrated the defense with her mad footwork. She's got the home-field advantage here under the cherry trees and the SJ-team are thrilled to have her as their main forward, a position badly needed since the other team member is a cat whose natural ability makes him an ideal run-away-and-hide defender.

...as it all comes together. Here's the lamp I bought for Perle's room when I was hit with a sudden rush of nostalgia probably caused by hormones last summer. I had a desk lamp in this style in my room when I was little, so when I saw this I had to get it. Later Perle found that wallpaper and mom-approved. Works, doesn't it?

Ibland undrar jag om inte journalister och copywriters ser det som sin uppgift här i sverige att slakta sitt egna modersmål. Med så många sakfel, direktöversättningar och andra misstag som jag ser och hör dagligen börjar jag nästan att tro på en sammansvärjning.

"Nobody doesn''t like Sarah Lee" är en ganska berömd slogan, och helt felaktig engelska. Men det var det som var poängen. Visst finns det tillfällen då textförfattare kan leka med språket och skriva inkorrekt svenska för att göra bättre reklam. "Mjölk ger starka ben" går ju att skriva, men "Mjölk ger starka barn" är inte korrekt, men vad gör det när de utvecklar en sådan gammal klassisk slogan? Tyvärr ser man sällan någon innovativ förvrängning av svenska, bara hejdlösa fel.

Jag får rysattacker då jag hör hur en kvinna på TV glatt annonserar att hon slipper tänka på att "jag har mens hela tiden" när hon använder Always. Stackars kvinna! Har hon verkligen mens hela tiden? Vore det inte lämpligare att uppsöka en läkare än att byta trosskydd? Fast Always måste vara något slags mirakelmedel, eftersom i en annan reklamfilm konstaterar en kvinna att hon "mår bättre på grund av draj viv". Inte tack vare. Jag skriver dry weave som hon uttalade det, i reklamvärlden uttalas saker annorlunda. Jag har lärt mig via tv-reklamens tjat att man uttalar Elsèvé "ällsävv". Men varför har de då stavat det med olika E om de skall uttalas på samma sätt, och dessutom som Ä? Det finns uttalningsregler specifika för just reklamfilm; Draj vivv, ällsävv, Palmållivv_, Åil åff Juläy._

I en tvättmedelsreklam konstaterar de att; "I oberoende europeiska undersökningar visade de sig att ledande kompakta tvättmedel lämnade spår efter sig". Skandal! Inte nog med att det inte tvättade rent som tvättmedel bör göra, det lämnade dessutom spår efter sig! Fotspår? Vad talar de om? Är det bara jag som märker alla dessa fel? TV-reklamen skriker ut absurdheter som " ägg och hjärna på svarta kläder!" Jag förstod sedan att de menade "ägg och gärna på svarta kläder", och blev ännu mer konfys, vill kvinnan ha ägg på sina kläder? Gärna? Vad är det bra för?

Nu kan vi inte skylla alla dessa missar på en slarvig textförfattare, ofta är det kunder som fördärvar i just dessa fall av dubbade euroreklamfilmer. Trots att textförfattaren som översatte alla Procter&Gamble''s reklamfilmer påpekade att om man skall säga ett ord på svenska som är sammansatt av tre ord så måste man ha ett ''S'' mellan de två första och det tredje ordet, det heter alltså "Vittvättspulver" och inte "Vittvättpulver", lyssnade P&G inte på det örat och spottar än idag ut filmer med helt felaktig svenska. Som tur var hann textförfattaren förhindra att pampers tagline blev "för torrt och glatt barn". Glatta bäbisar är lite krångliga att byta blöjor på, då de halkar iväg. Det är inte förbehållet ''euroreklam'' att göra såna här fel, missar sker även i ''bra'' reklam. I en affisch som platsade i Resumé i december lyder rubriken:" Årets julklapp behöver mat, vatten och omtänksamhet. Och det är inte en Tamagotchi". Jag undrar om det är bara jag som lärde mig i skolan att man aldrig får börja en mening med ''och''. Skulle rubriken vara sämre utan ''och''? Personligen tycker jag att den sistnämda versionen platsar minst lika bra i Resumé, om inte bättre. Journalister är inte bättre än att de också skriver direkta sakfel dagligen i dagstidningar. Rubriker som "Beväpnade rånare band familj i sitt hem" får mig att fråga vad sjutton familjen gjorde i rånarnas hem. Sa pappa: "Kom nu ungar hälsar vi på våra grannar de beväpnade rånarna lite va? Det blir väl skoj?"

Kan inte dagstidningarna återanställa alla korrekturläsare som de tycks ha avskedat?

Jag kan absolut inte läsa Expressen, och då framförallt inte Expressen Fredag på grund av vissa kåsörers språkbruk, eller skall jag säga missbruk? "Sitter på McDonald's och delar bord med en pappa och hans två söner. Det är väldigt trångt och den yngsta sonen välter ut sin stora cola och hela ens arm blir dyngsur och man ler och säger ''det är lugnt, det är okej jag lovar." Vem sitter på McDonalds? Borde det inte stå "jag sitter på..."? Vad betyder "Hela ens arm? Min arm? Läsarens arm? Jag kan inte läsa en så dåligt författad text utan att tappa tråden, intresset och humöret. Det är inte nyskapande eller vitsigt att skriva sådana fel, snarare ett bevis på ett enormt dåligt ordförråd och dåliga grundkunskaper i svenska. Jag skulle kunna säga att ''det suger'', men för mig syftar det uttrycket på att ''havet suger''.
Någon i branschen har hittat på att produktnamn inte kan få vara på svenska heller. Kunder betalar stora summor pengar så att byråer skall komma på smarta namn som Festis Cassis. Vad är det? När jag drack det smakade det alldeles bestämt svarta vinbär , men det kanske inte fick plats på flaskan? Hur skall det uttalas? Fèusti Căssi?
Vad är Wasa Sticks? Ett konstaterande? Jag vill inte äta något som sticks! Vad tänkte de på hos Wasa då de skakade fram namnet ''Wasa sticks''? Var ''pinnar'' ett alldeles för osmakligt ord? Har de aldrig hört talas om brödpinnar, fiskpinnar, lakritspinnar och glasspinnar?

Snabbköpet som har ''crabfish smörgås'' har mist mig som kund. Jag tycker krabbsmörgås är godare. Är det inte engelska eller blandat språk eller felaktig svenska så är det rena fantasi-språket, utvecklat av någon "smart" strateg någonstans. Vad är AHA- komplex? Niveas sphere-komplex? Har nivea komplex för att deras sfärer är mindre än andras sfärer? Får man komplex av hudkräm eller av hudkrämsreklamen? Vad är microfibrer som tycks finnas i alla strumpbyxor numera? På innehållsförteckningen står det ''polyamid och lycra", ett ganska vanligt innehåll i strumpbyxor. Ja men så säg det då. Vad kommer härnäst? Macrofibrer? är inte ''micro'' och ''fibrer'' lite av en tautologi? Som CD-skiva är?

Borde vi skicka tillbaks journalister och copywriters till skolan? Det skulle säkert inte hjälpa, när till och med självaste f.d. skolministern Beatrice Ask ''bor själv'' och inte ''ensam''.
Antingen sätter vi tillbaks prickarna på "Skanska" och "Gota Banken", återupptar andvändningen av alla bortglömda svenska ord istället för att andvända fattiga direktöversatta uttryck som ''det suger'' ''webb'' ''inlines'' och ''mountainbajk'', titulerar oss själva med svenska titlar, eller också kan vi helt enkelt ge upp överhuvudtaget och rösta fram engelska som officiellt språk i Sverige. Det skulle förhoppningsvis få svenskarna att lära sig åtminstone ett språk ordentligt.

Alla fel utom citat i texten ovan kan vi skylla på att jag är en ordfattig Art Director. Puss!

* notera: Den korta versionen av denna text fanns i Cap&Design mars 1998 och en gång i tiden låg de på Adland under ''adrants'' men nu när jag har byggt om tycker jag att det som jag skrev på svenska borde ligga här.